Det finns de som säger att det bästa som finns är att vara kär. Det stämmer säkert. Ibland.

Men inte för mig och inte idag.

 

Mina ben skakar av nervositet för helt fel person och idag har jag inte ens lust att kliva upp ur sängen. Det var inga problem igår, och kommer förmodligen inte att vara det imorgon heller men idag - nej. Jag spelar i samspel med vädret som inte är annat än grått och dystert och bara sekunder från ösregn.

 

Det är okej att ha dagar när allt suger. Idag är som Håkan Hellströms textrad jag hatar att jag älskar dig, och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig.

 

Och vad gör man åt det? Jag vet inte. Väntar, antar jag. Väntar på att det ska släppa, gå över, försvinna, och till slut så gör det väl också det.

 

Hoppas jag i alla fall. För jag har väntat så jävla länge nu.